When I returned from my last run my total distance this week measured 120 kilometres - almost 3 marathon laps - 80 of those kilometres in the forest, in wet snow, sometimes up to my thighs.
One of the reasons which make it possible for me to endure such is that I've found out what is the best doping drug for runners. It's called MP3 and it's digital. The doping is administered audiologically via so called MP3 players, and some of the best ones regarding sound quality are iRiver and iAudio. iPods are - as all with ears to hear know - mainly for brand psychotics. I myself have an iRiver and my only complaint is that little fucking joystick combined with the messy navigation which combined with an unfortunately very necessary waterproof plastic bag sometimes have driven me close to divine rage (Crossing that line due to such an event would be a pretty weird beginning to The End of the World indeed - consider that you bastard who designed the iRiver joystick!).
It's of course essential that the MP3 player is loaded up with edible music. All soft music goes out of the calculation - if you need lullabies then you do not work hard enough. P(o)op stars wording their pathetic love troubles and hangups are also out: You need to get energy - not drain it. So, in order to make life easier for you I've listed some good dope, a few tunes from my own MP3 player below, so just download and dance away!
|
När jag kom in från den senaste springrundan har jag hittills sprungit 12 mil den här veckan - nästan 3 maratonlopp - 8 av de milen i skogen, i tösnö, ibland upp till låren.
En av orsakerna till jag klarar sådant är att jag har kommit underfund med vad som är det bästa dopingmedlet när det gäller löpning. MP3 heter det och det är digitalt. Dopingen intas audiologiskt via s.k. MP3-spelare och bland de ljudmässigt bästa är iRiver och iAudio. iPod är som alla med öron att höra med vet bara för märkespsykotiker. Själv har jag en iRiver och det enda jag kan klaga på är den lilla spakjäveln kombinerat med den krångliga navigationen som kombinerat med en tyvärr väldigt nödvändig vattentät väska ibland nära drivit mig till gudomlig vrede (Att gå över den gränsen p.g.a. något sådant skulle vara en ytterst märklig start på Världens Undergång - tänk på det du din jävel som designade iRiverspaken!).
MP3-spelaren måste givetvis laddas med ätbar musik. All lugn musik går bort - behöver du vaggvisor sliter du inte ont nog. Popstjärnor som vältrar sig i sina patetiska kärleksbekymmer och hangups går också fetbort: Du behöver få energi - inte dränera den. Så, för att göra det lätt för er har jag listat lite bra knark, några låtar från min egen MP3-spelare nedan, så ladda hem och dansa iväg!
|
|
Following tracks cost about $0.15 each, if you believe in musicians' rights to pay their bills.
There are a few groups which knows to combine the right rhythm and "edibility", Infected Mushroom is one:
|
Följande får ni betala runt $0.15 per låt för, om ni tycker att musikerna förtjänar möjligheten att betala sina räkningar.
Det finns ett par grupper som fattat att kombinera den rätta rytmen och "ätbarheten" Infected Mushroom är en:
|
|
Infected Mushroom got these sounds which indicates that they've been to, kind of, places.
Scooter is another group which knows the running beat:
|
Infected Mushroom har sådana där ljud i sina låtar som tyder på varit på, typ, platser. Scooter är en annan grupp som fattat den springande rytmen:
|
Oh yes, the ultimate exercise tune Iosys Overdrive can be rather hard to find. It's the second track on the record Touhou Tsuki Tourou, and you ought to be able to dig it up here. Iosys Loving is the second track on Touhou Otome Bayashi.
Do keep in mind though that if you should start to like this kind of music then the Good Taste Squad's Spetznats troops will come and file down your front teeth (without anesthetics) - so do keep that to yourself. Such are these times that we live in.
...
So, now it's time for even me to lower myself into the field of fashion blogging: Really good running shoes are virtually impossible to find, toe runner as I am almost all shoes are too dampened and unwieldy, black nails and chafing was something I considered almost unavoidable. So, one day I ran into (höhö) a pair of so called "marathon shoes" at Lidl of all places. They costed about $10 and since I just in no time at all had trashed a pair of Adidases which costed me $150, so why not? I was quite surprised when I found that the shoes felt as they've been sculpted after my feet. It thus appears as if at least one more UFO has crashed here. I hardly noticed the shoes no matter the far I ran - no blisters, no chafing and no skewing due to unnecessary dampeners.
These shoes appear in the store about once a year, outside design differs but the inside is quite the same from year to year. The shoes are sewn which makes them withstand a few machine washes. The overall durability of the shoes are OK, my last pair lasted for about six months. Since I am as earlier mentioned a toe/forefoot runner I usually break ordinary shoes along a line right above the toes after a few weeks, these shoes are made to withstand folding of that part though - which is quite unique. I've used the red shoe in the picture above for about 140 kilometres by the time of the photograph, the yellow one is unused. I predict that the simplicity of the design is what's coming now when running shoes have constantly been more and more over-pimped with each new season for the last decade or so.
I have to make two modifications to the shoes before use though, first I put in half an inch of arch supports, then I make a pebble trap in them.
|
Jo, just det, den ultimata träningslåten Iosys Overdrive kan ju vara svår att få tag på. Den är spår 2 på skivan Touhou Tsuki Tourou, och här borde du kunna gräva fram den. Iosys Loving är andra spåret på skivan Touhou Otome Bayashi.
Ha dock i åtanke att skulle ni börja gilla så'n här musik så kommer smakpolisens spetznatztrupper hem till er och slipar ner era framtänder (utan bedövning) - så håll detta för er själva. Ty sådana är tiderna vi lever i.
...
Så, nu tänker även jag ge mig in i modebloggandet: Verkligt bra löparpjuks är så gott som omöjliga att hitta, tålöpare som jag är är alla löparskor alltför dämpade och klumpiga, blånaglar och skavsår var förut något som jag trodde var nästan oundvikligt. Så, en dag sprang jag på (höhö) ett par s.k. "maratonskor" på Lidl av alla ställen. De var nedsatta till 59:- (!) och då jag nyss trashat ett par Adidas för 800:- på knappt en månad så varför inte? Döm om min förvåning då skorna verkade formligen gjutna efter mina fötter. Det har alltså kraschat minst ett till UFO här. Skorna märktes knappt av hur långt jag än sprang, inga skavsår, inga blånaglar och inga skevningar p.g.a. onödiga dämpare.
Någon gång varje år får de in de här skorna, lite annorlunda design på utsidan varje gång men i stort sett samma insida år från år. Skorna är sydda, så de tål några maskintvättar också. Hållbarheten är helt OK, förra paret höll i ett halvår. Då jag som sagt är tålöpare brukar jag knäcka de flesta vanliga skor strax ovanför tårna efter ett par veckor, dessa är dock gjorda så att de håller för att vikas just där - vilket är unikt. De röda skorna på bilden ovan har jag sprungit ca. 14 mil med vid fotograferingen, de gula är oanvända. Jag förutspår att den enkla designen är vad som blir kommande trend nu efter att löparskor i gemen blivit mer och mer överpimpade år efter år.
Två modifieringar får jag dock göra innan skorna kan användas, dels gör jag en grusfälla och dels slänger jag in 1,5 cm hålfotsinlägg i dem.
|
