Konstdebatt! Growl!

Magnum Opus
Paintings Mĺlningar
Sculptures Skulpturer
News Nytt
About Om
Contact Kontakta
Search Sök

Main page
List of all posts
2006-02-23
Inte Se, Inte Höra, Inte Tala
Tänk er de här aporna i brons utanför entrén hos vilket mediaföretag som helst, kan det bli coolare?
Men sådana här skulpturer får ni inte se ute i samhället om Statens Konstråd & Co får bestämma.

Konstdebatten fortsätter. I ett försök till välvilja mot stadens konstnärer bjöd Kultur och Fritids ordförande Margareta Johansson ett tjugotal av dessa konstnärer på middag för att presentera ett förslag, eller snarare beslut, om att använda en lokal i hamnen; f.d. restaurangen Kajplats 1, som dels café och dels utställningslokal. Till saken hör att byggnaden ska rivas om något år - antagligen för att ge plats åt det halv-miljardbygge för sport och teater (men troligen inte för konsten) som vänsterpolitikerna nu lagt fram förslag på.

Det luktar dock maktspel: De styrande lägger fram ett alltför vågat förslag som t.ex. detta kulturhus, som får mycket uppmärksamhet men snart förkastas, en s.k. avtrubbare, så att de makthavande kan genomföra andra beslut i skuggan av "tokprojektet" utan större protester.

Att det satsas 500 miljoner på teatern och basketbollspelarna medan konstnärerna får en rivningskåk är typiskt för Sverige. Det är för att teaterfolket och basketbollspelarna är grupper och konstnärerna är ensamvargar. Att vi ens fick låna en rivningskåk är enbart för att vi gått ihop några konstnärer och levt om. Som individ är du ingenting i Sverige. Demokrati kallas det, fick vi lära oss i skolan.

Utställningsplats. Vad har folk fått idén att det i första hand råder brist på utställningsplats? Utställningsplats är i alla fall inte vad jag och andra konstnärer i första hand är ute efter. Visst, hobbymålande pensionärer och dylika får lite underhållning, chansen att visa upp sig. Kul för dem.

Vad det egentligen handlar om för oss seriösa "fristående" konstnärer är att ha möjligheten att få "riktiga" uppdrag och därmed tjäna "riktiga" pengar, och därmed få leva "riktiga" liv - att få vara med och lämna in förslag till offentlig utsmyckning o.dyl, såsom vilken byggfirma som helst kan lämna in förslag till offentlig upphandling.
Inför sådana "upphandlingar" i konstvärlden står vi "fristående" konstnärer helt osynliga trots att vi i många fall har mer än tillräcklig kompetens att utföra sådana uppdrag, ofta många gånger bättre än det lilla kompisgäng som om och om igen delar på dessa uppdrag. Statens Konstråd, KRO, länskonstnärer m.fl; grupperingar som går skarvlöst in i varandra liksom någon legion-demon och bildar en kompakt mur mot alla som inte är med i gänget.
Vi får helt enkelt inte ens komma med förslag.

Jag har inte brist på utställningsplats, jag får 2-3 inbjudningar i veckan till att ställa ut runt om i världen, någon gång då och då seglar det t.o.m. in en flådig biennial-inbjudan, och hade jag ekonomi till det skulle jag kunna flamsa runt klotet med mina verk hela tiden. Att arbeta som sann konstnär handlar inte i första hand om att visa upp sig, utan mer om att följa ett kall, ett måste. Att ställa ut är reklam, man får sällan ens tillbaka de pengar man investerar efter en utställning, och så kul är det inte heller att om och om igen svara på exakt samma frågor typ; Var får du dina idéer ifrån?.
Skulle jag vara rik är det inte säkert att jag skulle ställa ut överhuvudtaget.

I alla fall, under nämnda middag i hamnen sändes inslaget med mig och länskonstnär Mats de Wahl i Mittnytt. Efter detta hörde de Wahl av sig till Bror Högbom och var upprörd bl.a. över det jag skrev i min blogg. Alltså, de Wahl kontaktade Bror om vad jag skrivit i min blogg.
Mats de Wahl är liksom alla andra välkommen att fritt kommentera inläggen här.

I Sundsvalls Tidning skrev sedan Curt Bladh en krönika med rubriken Ska vi bara se lokal konst? där han framförde en något märklig misstanke om att jag och Christian Beijer skulle vara ute efter att ta över Kulturmagasinet och bara ställa ut lokal konst - och i synnerhet vår egen - där(!)
Jag tror att det var ett medvetet "felgrepp" av Bladh för att hålla liv i debatten och få in hans agenda om behovet av en konsthall i Sundsvall.

Några som genast nappade på detta var husorganet för våra "motståndare", "nättidningen" Volym.info. På första sidan, under huvudrubriken "pressgrannar" och med den något förlöjligande underrubriken "Sundsvallskonstnärernas klagan", tog de upp Curt Bladhs krönika som en sammanfattning av konstdebatten. Denna uppenbart felaktiga krönika var det enda de länkade till, inte till någon av de tidningsartiklar där vi konstnärer fått framföra våra åsikter eller till det blogginlägg här som startade Mittnytts reportageserie. Givetvis för att Bladhs krönika var det enda de kunde hitta som spelade dem lite i händerna, och därmed det enda som skulle belysas i samma gamla klassiska Von Oben-, utfrysnings- och förnekelsemanér som denna klick människor gjort sig kända för.
Det som är obekvämt finns inte, "LALALALALA!".

Vi får väl se om Volym.info ids länka också till mitt svar (på Curt Bladhs krönika) som publicerades i Sundsvalls Tidning dag (23/2) - det skulle förvåna mig en aning.

Kära red på Volym.info, genom detta försök till utfrysning och enkelriktning gör ni er löjliga, rent ryskt löjliga. Bara igår hade den här sidan 3421 besökare - hur många hade Volym.info, en tiondel? Många människor ser detta, så den bästa taktiken är att spela juste.

Ligger det inom ert kompetensområde?



konstdebatt sundsvall krönika debatt korruption svensk politik kultur kulturpolitik
Your Name / Ditt Namn:
Your E-mail:
Your Site:
Your comment / Kommentar:

( characters remaining)

Note: Only name and comment are obligatory fields. Your E-mail will be invisible to spambots and links posted get the nofollow attribute, which make search engines ignore them.
Thus no use spamming see.

OBS: Endast namn and kommentar är obligatoriska uppgifter. Din e-mail syns inte för spammare och länkar som postas ignoreras av sökmotorerna.

Posted by: Skulptören i skogen 2006-02-27

Nej, Volym iddes inte länka till ditt svar på Blads krönika, i stället har de även tagit bort hela grejjen med "Pressgrannar" inte ett spår kvar. LALALALA var det någon som sa att de sa? >:)

 

Posted by: Torgny Åström 2006-02-28

Kan du inte se att allt jobb jag lagt ner som pedagog, somprojektledare för Fotomuseet i Bildens Hus för all bevakning i VOLYM av länets konstliv, inte är ett försök att hålla några borta, utan att få allt flera med? Jag vet inte vad vi kan vinna på att hacka på varandra. Hit med näven och låt oss arbeta tillsammans! Kolla för övrigt den nya essän i VOLYM och recension av boken "Hur man blir samtidskonstnär på tre dagar.

 

Posted by: Max Magnus 2006-02-28

Bra att någon från "andra sidan" äntligen reagerar! Jag håller själv på med en recension av "Konsten att bli samtidskonstnär...". Boken kommer antagligen bli ihågkommen som någon slags milstolpe i den tid av förändring som vi nu lever i. Du har säkert gjort ett gott jobb som du beskriver, och detta är ingen hetsjakt på enskilda personer. Problematiken är själva systemet. T.ex. detta att kvalificerade konstnärer om och om igen blir fråntagna lukrativa uppdrag till förmån för andra "godkända" konstnärer - ofta mitt framför näsan (se tidigare blogginlägg), och detta att professionella konstnärer häromkring (vill ej använda ordet "lokala") är klart underrepresenterade vid inköp till offentlig utsmyckning. Det som ska bort är smakpoliser och svågerpolitik. Är konsten gjord av en konstnär med ett genuint kall och med en kontinutet i sitt skapande ska den konsten också beaktas - även om den inte är "rätt" i vissas ögon.

 




Art blog: Senare skriverier.
Next - Nästa:
"Det Moderna Kafferepet: McDonald's designtävling - Look, I'm in McDonald's Design Contest"
   
Contact
Up