News
Paintings
Sculptures
Alchemy
About
Ask
Search
Nytt
Målningar
Skulpturer
Magnum Opus
Om
Fråga
Sök

Parables - Liknelser


2015-02-17

I've been thinking about what's actually meaningful for me to work with as an artist, and came to the conclusion that I'm basically a storyteller. So, from now on I will paint small stories and parables. Technically this means that I'm compiling all my past artistic experience - from my childhood up until now - into a new unity. This amuses me much and is the most powerful magic I've performed.

Some of the pictures are fit to publish, so if you know of any publication which might be interested in publishing them then tip their editors about me.

Jag har tänkt igenom vad som egentligen är meningsfullt för mig att arbeta med som konstnär, och kom fram till att jag innerst inne är en berättare. Så hädanefter kommer jag att måla små berättelser och liknelser. Rent tekniskt handlar det om att jag slår ihop allt jag gjort hittills - från barnsben till nu - till en ny enhet. Detta roar mig mycket och är den kraftfullaste magi jag utövat.

De flesta bilderna passar att publiceras, så vet du om någon tidning som är intresserad att publicera dem så tipsa deras utgivare om mig.

The painting Parable of the Dogs (27 X 34 cm).
Målningen Liknelsen med hundarna (27 X 34 cm).

When performing parable magic the image or story itself only makes up the tip of the iceberg; it's just a printout of a much more extensive process. During this process - which ostensibly is about shaping a symbolic story or picture - the practitioner actually transfigurates him or herself and the surroundings according to the created vision, during the act of poiesis.

The images are riddles, and perhaps you want to try to figure them out yourself before I give you the deeper analysis? Spoiler alert, thus.

The Parable of the Dogs tells that real love is only possible if you let go of all bonds. All need for control, all longing, all demands for ownership, all chase have to be dropped. It's as if you could hunt down a rabbit by running after it; it's not possible (if you aren't as fast as me - and you aren't!), you will only scare it away. You have to become the carrot. If there's no free will then there's no love either - walk on!

On one level the picture is about relationships between people, on a more fundamental plane it's about your relation with yourself: You are not a unit in harmony as long as you do not let go of the leashes you've put on yourself. Unleash your inner dogs. Accept who you are; at some point in life put that OK-stamp on your butt and dare release yourself - the one you really are - onto the world. Until then you aren't ready for the next step; to love and be loved by someone else for real. Because, you can't love and accept anyone else more than you love yourself. Love is like a light that shines from within ourselves, and in order to reach out it has to pass through ourselves first.

När man utför liknelsemagi är själva bilden eller berättelsen bara toppen av isberget; bara en utskrift från en betydligt större process. Under denna process - som skenbart går ut på att berätta en historia eller skapa en bild - transfigurerar i själva verket utövaren sig själv och sin omgivning efter den skapade visionen, under tillståndet av poesis.

Bilderna är gåtor, och du kanske vill försöka lista ut dem själv innan jag beskriver dem djupare? Spoiler alert nu alltså.

Liknelsen med hundarna handlar om hur man enbart kan nå sann kärlek om man släpper alla band. Allt kontrollbehov, all längtan, allt ägandebegär, allt jagande måste överges. Det är som om du skulle kunna jaga ikapp en hare genom att springa efter den; det går inte (om du inte är lika snabb som jag - och det är du inte!), du skrämmer bara bort den. Du måste bli moroten. Finns ingen frivillighet finns heller ingen kärlek - gå vidare!

På en nivå handlar bilden om relationer mellan människor, på ett mer grundläggande plan handlar den om relationen med dig själv: Du är inte en harmonisk enhet innan du släpper banden till dig själv. Koppla lös dina inre hundar. Acceptera vem du är; sätt någon gång i livet en gång för alla den där OK-stämpeln på din egen rumpa och våga släppa lös dig själv - den du innerst inne är. Först då är du redo för nästa steg; att älska och bli älskad av någon annan på riktigt. För du kan inte älska och acceptera någon annan mer än du älskar dig själv. Kärleken är som ett ljus som lyser inifrån oss själva, och för att nå ut måste det först lysa igenom oss själva.


The painting Destiny brings cake, hauntings from the past fuck it up (61 X 27 cm).
Målningen Ödet bjuder på tårta, spöken från det förflutna fuckar upp det (61 X 27 cm).

You're walking there, carrying your old skeletons, in Destiny brings cake, hauntings from the past fuck it up. How many times have you let experiences, fears and imprints from the past stop you from taking advantage of possibilities popping up in the here and now?

It's your luggage and nothing else getting in your way, so just figure out how to drop it.

Du går där och bär på dina gamla skelett i Ödet bjuder på tårta, spöken från det förflutna fuckar upp det. Hur många gånger har du låtit erfarenheter, rädslor och präglingar från ditt förflutna hindra dig att tillvarata möjligheter som dyker upp i nuet?

Det är ditt bagage och inget annat som står dig i vägen, så fundera ut hur du ska släppa det.


The painting I'll just... (39 X 29 cm).
Målningen Ska bara (39 X 29 cm).

In I'll just... (ska bara) the road to paradise is actually wide open; it's just about taking a step sideways and look at life in another perspective. But if not doing so an infinite number of "I'll just" stand in the way and have to be passed through - dutifully; with hands and teeth - before the longed for goal finally can be reached. "Sure, I'll come out and play, I'll just...", "I'll move to Spain, but first I'll just..."

The picture is composed in such a manner that half the distance is one "I'll just", half the remaining distance is one "I'll just", half the remaining half is one "I'll just", then half of the half remaining half is one "I'll just" and then half the half...

It always appear as if there's only one or a few "I'll just" left, but if you are stuck in the "I'll just"-curse then you'll never get out of it until you take that step sideways.

I Ska bara är vägen till paradiset egentligen helt öppen; det är bara att ta ett steg åt sidan och se på livet i ett annat perspektiv. Men gör man inte det är det ett oändligt antal ska-bara man måste ta sig igenom först - pliktskyldigt; med händer och tänder - innan man kan göra det där man innerst inne vill göra. "Javisst, jag ska ut och leka, jag ska-bara först!", "Jag ska flytta till Spanien, först ska jag bara..."

Bilden är uppbyggd så att halva sträckan är ett ska-bara, halva sträckan som är kvar är ett till ska-bara, sedan är halva halva sträckan som återstår ett ska-bara, sedan är halva halva halva sträckan ett till ska-bara och sedan är halva...

Det ser alltid ut att bara vara ett eller ett fåtal ska-bara kvar innan du är framme, men är du fast i ska bara-förbannelsen kommer du aldrig ur den förrän du tar det där steget åt sidan.


The painting The quantum nature of the Squirrel god (25 X 40 cm).
Målningen Ekorrgudens kvantnatur (25 X 40 cm).

If you chose Yes (ja) you are voluntarily walking into the trap and accept the leash. There are a few nuts in there, so it's a safe existence, sort of. No (nej) is full stop; to kill a process. Sometimes that's necessary. If you answer Yes you have to go through No in order to become free again. To reply Yes or No is to fall off the Golden Branch.

Going for the May-be or the even more powerful Might-be is to balance along the Golden Branch, and jump out into the unknown towards a new, maybe anticipated branch.

In every situation there's one Yes and one No, but there's an infinite number of Maybes - if you fail once there are an infinite amount of tries left. This is the power of the Squirrel God, and the reason why it never fails to get from one golden branch to an even goldier branch. The path between the branches may be straggly like a lightning bolt (and that's no coincidence!) but it will always connect.

A quantum particle can have three states; to be, not to be and both at the same time. It is in that indeterminable both-at-the-same-time state life itself takes its vibrating place.

Om du väljer Ja går du frivilligt i fällan eller tar på dig kopplet. Det finns ett par nötter där visserligen, så det är en trygg tillvaro på sätt och vis. Nej är tvärstopp; det är att döda ett skeende. Ibland är det nödvändigt. Svarar du Ja måste du gå genom Nej för att bli fri igen. Att svara Ja eller Nej innebär att falla från den Gyllene grenen.

Kan-ske (may-be, might-be, viel-leicht) är att balansera längs den Gyllene grenen, och hoppa ut i det okända mot en ny, kanske anad gren.

I varje situation finns ett Ja och ett Nej men det finns en oändlig mängd Kansken, och misslyckas du en gång står en oändlig mängd försök åter. Detta är Ekorrgudens makt, och anledningen till att den aldrig misslyckas med att ta sig från en gyllene gren till en ännu guldigare gren. Vägen mellan grenarna må vara spretig som en blixt (och det är inte en slump!) men den anknyter alltid.

En kvantpartikel kan ha tre tillstånd; vara, icke-vara och både-och. Det är i det där obestämbara både-ochet själva livet står och vibrerar.


The painting Enlightenment (28 X 62 cm).
Målningen Upplysning (28 X 62 cm).

You can either worry or do something about the thing you worry about - never both at the same time. Imagine - visualize - a future where one of the issues you worry about do not exist, but just one of them at a time. If you for instance worry about money and loneliness then imagine yourself in a tomorrow where you owned the world and never had to have any concerns regarding money any more - that it would be with money like with the air you breathe. So, how does the problem with loneliness appear in that light? Do you perhaps make yourself lonely because you feel skint and miserable and thus avoid contact with people around you? Reason the same way regarding other issues: Do one problem cause the other?

Then, if you really can experience in your imagination how pleasant it would be if that issue wouldn't exist... Why can't you feel that way here and now? So, bring that cool you out from your visualization of the future into the present, and worry no more.

Du kan antingen oroa dig eller göra något åt det du oroar dig över - aldrig båda samtidigt. Föreställ dig - visualisera - en framtid där ett i taget av de problem du oroar dig över inte existerar, men bara ett av dem i taget. Oroar du dig till exempel över pengar och ensamhet så tänk dig att du i morgon äger världen och aldrig behövde bekymra dig om pengar mer - att pengar vore som luften du andas; inget värt att ägna en tanke. Hur känns problemet med ensamhet i det ljuset? Gör du dig kanske ensam för att du känner dig pank och usel och därför undviker kontakt med människor omkring dig? Resonera på samma sätt om andra problem: Skapar det ena problemet det andra?

Sedan om du verkligen kan känna hur lugnt och skönt det vore om det där bekymret inte fanns... Varför kan du då inte känna så här och nu? Så hämta den lugna dig du föreställer dig där i framtiden till här och nu och oroa dig aldrig mer.


The painting Could be useful (29 X 37 cm).
Målningen Bra att ha (29 X 37 cm).

Translation, from left to right, up down:

Wow, check it out, lots of scrap and garbage, it could be useful!

You can't have enough of that!

...and weapons! Could be useful if someone was to nick my trash!

Ohh! Information unrelated to what I can influence or what I deep down want to do in my life... Could be useful!
(Headlines: "famine on newly discovered planet" "Lose pounds with the alien method")

Collectibles and old crap! Which it is my darn duty to preserve!

Gosh!! An unoccupied guard! You could be useful!

(Book cover: "Be your own worst boss")

Everything you collect and pile up around you are parts of your own prison. Not only those 347 porcelain gnomes but also thoughts, opinions and attitudes. The things you've collected in your mind which you believe make up what is you.

Allt du samlar på dig är bitar till ditt eget fängelse. Inte bara de där 347 porslinstomtarna utan också tankar, åsikter och attityder. Sakerna du samlat på dig i ditt sinne som du tror är vad du är.

Share on Facebook  Instagram    Add to Reddit 



Commment / Kommentera

Your Name / Ditt Namn:

Your E-mail:

Your Site:

Your comment / Kommentar:

( characters remaining)

There are no comments posted yet. - Inga kommentarer är postade ännu.

Art blog: Senare skriverier.
Next - Nästa:
"The six necessary virtues - De sex nödvändiga sinnestillstånden "
Art blog: Tidigare inskrifter.
Previous - Föregående:
"Självbild - Self image "

Blog Index

Latest headlines / Senaste rubrikerna:

  • Ateljé sökes
  • Perspective warp wall painting
  • Video: How to attain inner silence
  •  

    Other days - Andra dagar:

    103, 102, 101, 100, 99, 98, 97, 96, 95, 94, 93, 92, 91, 90, 89, 88, 87, 86, 85, 84, 83, 82, 81, 80, 79, 78, 77, 76, 75, 74, 73, 72, 71, 70, 69, 68, 67, 66, 65, 64, 63, 62, 61, 60, 59, 58, 57, 56, 55, 54, 53, 52, 51, 50, 49, 48, 47, 46, 45, 44, 43, 42, 41, 40, 39, 38, 37, 36, 35, 34, 33, 32, 31, 30, 29, 28, 27, 26, 25, 24, 23, 22, 21, 20, 19, 18, 17, 16, 15, 14, 13, 12, 11, 10, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1
    Contact
    Up