Welcome to
MaxMagnusNorman.com

News
Paintings
Sculptures
Alchemy
About
Contact
Search
Nytt
Mĺlningar
Skulpturer
Magnum Opus
Om
Kontakta
Sök

List of all posts
Add to favourites
RSS-XML feed
Below are 8 posts out of 509 I've written.
Some in Swedish, most in English.
This is the most recent stuff Here's next page, and that was yesterdays news.

2006-03-11 As ususal, English version by the green arrow further down.

Norrvidden Fastigheter AB har engagerat ett antal konstnärer att brainstorma om Olof Palmes Torg i Sundsvall. Varje deltagande konstnär får en kvadratmeterstor ruta på en vägg i Världshuset under ombyggnaden (ombyggnaden p.g.a. branden i O'Learys) till att visa upp sina idéer. Den 18 mars visas och auktioneras ev. säljbara verk ut. Olof Palmes Torg - Olof Palme's Square - Gargoyle picture!

För någon månad sedan då jag fått detta uppdrag blev jag ställd inför ett dilemma, jag brukar ju bara måla mina visioner - hur skulle jag kunna få in något om Olof Palmes Torg i det manifestet?

Det hela löste sig dock. Jag gick hem och lade mig och vilade, somnade, och drömde en märklig dröm.

I drömmen befann jag mig på en stor äng, där mötte jag Palme i form av en gargoyle. Han landade bredvid mig och berättade att han nu flög omkring och skötte om ett stort idylliskt grönområde (i någon slags himmel antar jag).
Han sade: "Jag har det bra här, jag har vingar och många djur att ta hand om och jaga och de smakar precis sådär man vill att de ska smaka utan att man visste det innan. Vill ni göra ett torg åt mig så gör det som det ser ut här där jag är nu", och så visade han mig en vattenomgärdad gräsplätt med ett träd och några färggranna djur, typ som pokémon eller nå't.

Och nu är det väl någon normalitetspolis som anser mig komplett galen, vilket är helt fel (jag borde ju veta - eller?) - det är tvärtom ni stackare som inte har drömmar typ den ovanstående som tydligen inte har alla drivrutiner korrekt installerade.

The construction and real estate company Norrvidden Fastigheter AB has signed up a few artists for a brainstorming regarding Olof Palme's Square in Sundsvall city. Each participating artist is given a square metre piece of wall in Världshuset (The World House) during the re-building (rebuilding because of the O'Learys fire) for putting their ideas on display. On the 18th of March eventually sell-able works are auctioned out.

When I got this job about a month ago it was kind of a dilemma for me, since I take pride in only painting those visions I get during certain states of mind - how on Earth should I fit Olof Palme's Square into that manifesto?

I did not have to wait long for the solution though. I went home and laid down for some rest, fell asleep, and had this peculiar dream.

In the dream I found myself on an enormous grassy plain, where I met Olof Palme in the shape of a gargoyle. He landed beside me and told me that he flew around and maintained this large idyllic meadow (in some kind of heaven I presume).
He said: "I'm fine here, I have wings and many animals to care for and hunt, and they taste just like you want them to taste without one knowing it beforehand. If you want to make a plaza bearing my name then make it so that it resembles the manner in which I live here", and then he showed me a square-shaped patch of grass with a tree and a few pokémonish animals, whole thing surrounded by water.

And by now a few normality-cops probably consider me a complete lunatic, which is incorrect (I should know - or should I?) - it's on the contrary you, poor fellows, whom do not have dreams such as the one above who obviously do not have all drivers properly installed.




2006-03-03
Det händer inte mycket nu, jag jobbar på med ett par, tre, (eller är det fyra? Fem?) projekt. Men de är lite hemliga så mer om det senare.

Jag brukar inte skriva mycket om vad som pågår i omvärlden; krittren (människor såsom djur) runt om klarar sitt äta och ätas-kör på samma sätt de alltid gjort och den stora köttkvarn vi kallar universum mal på som vanligt.

Den senaste tidens händelser kan komprimeras till dessa två insikter:

  • Man ska inte skämta om religion, för då kan den gå sönder.
  • Ät inte fågelskit.

Kattens öra - The Cat's ear

Läkningen av kattens öra har förresten utvecklats på ett intressant sätt, ni minns förfrysningen, tejpningen o.s.v. Som ni kan se på bilden växer det bara ut ofärgat hår på den skadade delen av örat. Det ser ut som katten doppat örat i mjölk eller nå't.

Not much to report about, I'm currently working on a couple, or three (or is it four? Five?) projects. But most of them are a bit secret so I will tell you about it later on instead.

I do not usually write much about the going-ons of the outside world; the critters (beasts and human alike) are still perfectly capable of their eat and get eaten-business and the grand meat grinder we named "The Universe" does its grinding as usual.

The latest outside world events can be summarized into these two insights:

  • You shouldn't make fun of religion, because then it might break.
  • Don't eat bird shit.

The healing of the cat's ear has taken an interesting turn, you remember when it got frost-bitten, the taping of it and so on. As you can see on this picture all new hair on the damaged part of the ear comes out white. It looks as if the cat should have dipped the ear in milk or something.




insights insight cat cats ear bird flu religion fågelvirus katt öra insikter

2006-02-27
Jag har lämnat in ett bidrag till McDonald's designtävling. Det handlar om att formge sommarens engångs-kaffemuggar. En av de tre vinnande muggförslagen kommer även att tillverkas i keramik av Gustavsberg.

Om ni vill grubbla över labyrinten på min mugg - Makes U Think - till äppelpajen i sommar, så finns den på sidan 59 om ni klickar på muggen här nedanför, det var alltså sidan 59, så skynda dit och rösta (på min mugg alltså, Final 6) innan den 6 mars.

I'm currently participating in McDonald's design contest, it's about designing this summer's McDonald's disposable coffee cup. One of the three winning designs will also be made eternal as ceramic cups by Gustavsberg.

So, if you think it's a good idea to confuse coffee drinking Swedes with my little labyrinth this summer, then click on the cup above, click on Final 6 in the menu and find page 59 - it's all in Swedish but I think you're clever enough to find your way. Do this before March 6th.

And by the way, Vote is rösta in Swedish.

Kaffe-labyrint - Coffee Maze
Mugglabyrint - Makes U Think



kaffe design koppar mcdonald's big mac tävling designtävling contest

2006-02-23
Inte Se, Inte Höra, Inte Tala
Tänk er de här aporna i brons utanför entrén hos vilket mediaföretag som helst, kan det bli coolare?
Men sådana här skulpturer får ni inte se ute i samhället om Statens Konstråd & Co får bestämma.

Konstdebatten fortsätter. I ett försök till välvilja mot stadens konstnärer bjöd Kultur och Fritids ordförande Margareta Johansson ett tjugotal av dessa konstnärer på middag för att presentera ett förslag, eller snarare beslut, om att använda en lokal i hamnen; f.d. restaurangen Kajplats 1, som dels café och dels utställningslokal. Till saken hör att byggnaden ska rivas om något år - antagligen för att ge plats åt det halv-miljardbygge för sport och teater (men troligen inte för konsten) som vänsterpolitikerna nu lagt fram förslag på.

Det luktar dock maktspel: De styrande lägger fram ett alltför vågat förslag som t.ex. detta kulturhus, som får mycket uppmärksamhet men snart förkastas, en s.k. avtrubbare, så att de makthavande kan genomföra andra beslut i skuggan av "tokprojektet" utan större protester.

Att det satsas 500 miljoner på teatern och basketbollspelarna medan konstnärerna får en rivningskåk är typiskt för Sverige. Det är för att teaterfolket och basketbollspelarna är grupper och konstnärerna är ensamvargar. Att vi ens fick låna en rivningskåk är enbart för att vi gått ihop några konstnärer och levt om. Som individ är du ingenting i Sverige. Demokrati kallas det, fick vi lära oss i skolan.

Utställningsplats. Vad har folk fått idén att det i första hand råder brist på utställningsplats? Utställningsplats är i alla fall inte vad jag och andra konstnärer i första hand är ute efter. Visst, hobbymålande pensionärer och dylika får lite underhållning, chansen att visa upp sig. Kul för dem.

Vad det egentligen handlar om för oss seriösa "fristående" konstnärer är att ha möjligheten att få "riktiga" uppdrag och därmed tjäna "riktiga" pengar, och därmed få leva "riktiga" liv - att få vara med och lämna in förslag till offentlig utsmyckning o.dyl, såsom vilken byggfirma som helst kan lämna in förslag till offentlig upphandling.
Inför sådana "upphandlingar" i konstvärlden står vi "fristående" konstnärer helt osynliga trots att vi i många fall har mer än tillräcklig kompetens att utföra sådana uppdrag, ofta många gånger bättre än det lilla kompisgäng som om och om igen delar på dessa uppdrag. Statens Konstråd, KRO, länskonstnärer m.fl; grupperingar som går skarvlöst in i varandra liksom någon legion-demon och bildar en kompakt mur mot alla som inte är med i gänget.
Vi får helt enkelt inte ens komma med förslag.

Jag har inte brist på utställningsplats, jag får 2-3 inbjudningar i veckan till att ställa ut runt om i världen, någon gång då och då seglar det t.o.m. in en flådig biennial-inbjudan, och hade jag ekonomi till det skulle jag kunna flamsa runt klotet med mina verk hela tiden. Att arbeta som sann konstnär handlar inte i första hand om att visa upp sig, utan mer om att följa ett kall, ett måste. Att ställa ut är reklam, man får sällan ens tillbaka de pengar man investerar efter en utställning, och så kul är det inte heller att om och om igen svara på exakt samma frågor typ; Var får du dina idéer ifrån?.
Skulle jag vara rik är det inte säkert att jag skulle ställa ut överhuvudtaget.

I alla fall, under nämnda middag i hamnen sändes inslaget med mig och länskonstnär Mats de Wahl i Mittnytt. Efter detta hörde de Wahl av sig till Bror Högbom och var upprörd bl.a. över det jag skrev i min blogg. Alltså, de Wahl kontaktade Bror om vad jag skrivit i min blogg.
Mats de Wahl är liksom alla andra välkommen att fritt kommentera inläggen här.

I Sundsvalls Tidning skrev sedan Curt Bladh en krönika med rubriken Ska vi bara se lokal konst? där han framförde en något märklig misstanke om att jag och Christian Beijer skulle vara ute efter att ta över Kulturmagasinet och bara ställa ut lokal konst - och i synnerhet vår egen - där(!)
Jag tror att det var ett medvetet "felgrepp" av Bladh för att hålla liv i debatten och få in hans agenda om behovet av en konsthall i Sundsvall.

Några som genast nappade på detta var husorganet för våra "motståndare", "nättidningen" Volym.info. På första sidan, under huvudrubriken "pressgrannar" och med den något förlöjligande underrubriken "Sundsvallskonstnärernas klagan", tog de upp Curt Bladhs krönika som en sammanfattning av konstdebatten. Denna uppenbart felaktiga krönika var det enda de länkade till, inte till någon av de tidningsartiklar där vi konstnärer fått framföra våra åsikter eller till det blogginlägg här som startade Mittnytts reportageserie. Givetvis för att Bladhs krönika var det enda de kunde hitta som spelade dem lite i händerna, och därmed det enda som skulle belysas i samma gamla klassiska Von Oben-, utfrysnings- och förnekelsemanér som denna klick människor gjort sig kända för.
Det som är obekvämt finns inte, "LALALALALA!".

Vi får väl se om Volym.info ids länka också till mitt svar (på Curt Bladhs krönika) som publicerades i Sundsvalls Tidning dag (23/2) - det skulle förvåna mig en aning.

Kära red på Volym.info, genom detta försök till utfrysning och enkelriktning gör ni er löjliga, rent ryskt löjliga. Bara igår hade den här sidan 3421 besökare - hur många hade Volym.info, en tiondel? Många människor ser detta, så den bästa taktiken är att spela juste.

Ligger det inom ert kompetensområde?



konstdebatt sundsvall krönika debatt korruption svensk politik kultur kulturpolitik

2006-02-22

Klassiskt Moment 22:
Arbetsförmedlingen Kultur, Bildbanken eller Kulturarbetsförmedlingen

-Så fungerar det

Jo, just det, som jag nämnde förut så ansökte jag tidigare i veckan om medlemskap i Arbetsförmedlingen Kultur, lite på prov sådär.

Man måste ju vara med i AF Kultur för att få vissa offentliga konstnärliga uppdrag, och för att få komma med i AF Kultur måste man redan ha utfört liknande uppdrag under den närmsta tiden.

Klassiskt Moment 22 alltså, en ypperlig metod till att låta en namnlös byråkrati använda sitt godtycke till att välja ut de konstnärer och den konst som faller dem i smaken - m.a.o. konst och konstnärer som inte sprattlar för mycket.
I min ansökan så hänvisade jag till denna min hemsida som bevis på att jag är en seriös konstnär, den konst och det textmaterial som finns här borde kunna övertyga till och med högre stående djur om att jag vet vad jag håller på med och är en kompetent konstnär.

Så, i dag när jag kollade igenom loggen upptäckte jag att jag fått besök från AF Kultur.

Steg för steg, så här gick det till när någon från AF-kultur besökte min hemsida för att bedöma mig som konstnär (dessa fakta är alltså tagna direkt ur den automatiska loggen som registrerar alla hemsidans besökare):

Först, lite om AFK-människans dator:

    IP-nummer: 192.121.232.7
    netname: SE-AMS
    descr: Arbetsmarknadsstyrelsen
AFK-människan kommer in från Google, där han eller hon sökt efter maxmagnusnorman.com (det var ju det där konstiga ordet han hänvisade till i ansökan):
    IN: http://www.google.se/search?hl=sv&q=maxmagnusnorman.com (...)
AFK-människan kommer in på den engelskspråkiga förstasidan:
    SIDA: /index.shtml TID: 13.22.12
AFK-människan klickar sig till den svenskspråkiga förstasidan:
    SIDA: /index-se.shtml TID: 13.22.19
AFK-människan klickar på "Om konstnären":
    SIDA: /norman.shtml TID: 13.22.52
AFK-människan klickar på min CV, tänker hmm... är han en i gänget?:
    SIDA: /curriculum_vitae.shtml TID: 13.23.00
AFK-människan lämnar MaxMagnusNorman.com efter att ha ägnat hela 48 sekunder till att besöka 4 sidor.
Ingen av dessa sidor har egentligen något med min konst att göra - så för AF Kultur har själva konsten uppenbarligen ingen betydelse - men bedömningen är antagligen klar.

Efter att ha tagit del av detta, vad tror ni oddsen är att jag får komma med i AF-kultur?
Jag satsar nog mina pengar på att Elvis fortfarande lever i stället.

Uppdatering: (notera datum)


Arbetsförmedlingen Kultur <arbetsformedlingen-kultur-kansli@ams.amv.se>

Re: Beslut angående behörighet till bildbanken

On 17 May 2006 at 10:12, Arbetsförmedlingen Kultur wrote:
    > Hej
    > Vi har tagit emot din ansökan om att presentera dig i Bildbanken, men
    > tyvärr uppfyller du för dagen inte de kriterier som gäller för att medverka.
    >
    > För mer information vänd dig till Arbetsförmedling Kultur.
    >
    > Med vänlig hälsning
    > Arbetförmedlingen Kultur.
    >
    >



2006-02-13
Smickrande bilder
Smickrande bild 1: Jag
Smickrande bilder
Smickrande bild 2: Länskonstnär Mats de Wahl
Föregående blogginlägg ledde till att en reporter från Mittnytt ringde och ville göra ett inslag om detta. Coolt, ibland är det någon som läser det man skriver. Man kan påverka.

The previous post actually caused me to end up on TV tonight. It's all about me and some other artists fighting corruption and nepotism in the Swedish art sphere. That's me on the left and one of the accused on the right.
Instead of boring you with that, let me show you a couple of nice pictures I took when I and M went out to the sea yesterday. Winter is rather endurable when it turns this side on us, but to put it into perspective; this is the first and only day so far in months we've had weather (or rather absence of weather) like this.
Minnesmärket i Löran / Lörudden
The Shadow of the Monolith This is a monument over two fishermen who were lost at sea in the thirties.
Labyrinten i Löran / Lörudden
Labyrinth The ancient stone labyrinth of Löran, actually more apparent now covered in snow than during summer. This maze is not quite designed like a trojeborg but close, probably a magic device made to tame the wind.
Notice the animal tracks; that little critter has managed to run cross all the maze's "vortex-points".


corruption tv maze labyrinth winter photo ancient

2006-02-10
If you're not from Sweden then the following text is only of interest if you are interested in foreign corruption. Thus I've deemed the effort to translate it as futile. However, further down I've made a little cartoon which explains it all if you really are interested.

Det har börjat jäsa i konst-Sundsvall. Bäva månne konsteliten...

Och det är faktiskt vad de gör.
Bror Högbom, medlem av Kromgruppen, kontaktade mig för ett tag sedan om att han lessnat på svågerpolitiken och svårigheterna för konstnärer som inte "är med i gänget" att konkurrera med rimliga villkor, eller snarare konkurrera överhuvudtaget.

För att du ska förstå detta måste vissa saker förklaras:
När en statlig byggnad byggs eller renoveras måste enligt lag en viss procent av byggkostnaderna avsättas till konstnärlig utsmyckning. Vilka som ska få dessa utsmyckningsuppdrag bestäms inte genom offentlig upphandling som är det vanliga förfarandet när staten ska till och bygga något, d.v.s. företag som är intresserade kommer med förslag och prisuppgifter, och det mest lämpade förslaget väljs ut.
Hur det fungerar när staten ska välja lämplig konstnär att smycka ut en byggnad är att Statens Konstråd har total bestämmanderätt över vem som ska få jobbet - och detta är inte vilka jobb som helst, utan det handlar om provisioner på hundratusentals kronor för arbeten som ofta inte behöver ta mer än en månad att utföra.
Detta bäddar givetvis för nepotism - svågerpolitik. De pengar detta tar i anspråk låter visserligen som stora summor i vanligt folks öron, men är försvinnande små i hela byggkalkylen. Därför bryr sig ingen om hur utvalsprocesserna går till när offentlig konst ska väljas ut och svågerpolitiken sker ofta helt i det öppna. Det är bara att ta fram dokumentation över de senaste större statliga (läs; kommun, landsting etc) konstprojekten för att detta ska vara uppenbart.

  • Tillsatta kommitéer väljer sina egna medlemmar.
  • Stipendienämnder ger stipendier till egna släktingar, vänner eller vänners släktingar.
När det görs försök att dölja de grövsta övertrampen är det vanligaste förfarandet att man byter tjänster med polare i kommittéer på andra platser i landet.
Varför detta förfarandet? Det uppenbara svaret är att det är därför det säkrar en trygg inkomst i en mycket otrygg bransch för "gängets" medlemmar.

Detta torde vara intressant för vilken grävande journalist som helst, och det finns oändligt mycket material att gräva i. Jag tänker inte visa upp några konkreta bevis här, men jag kan peka på åtskilliga ställen där den intresserade kan finna sådana bevis, svart på vitt.

Konstnärer som inte är med i gänget körs ovillkorligen över, oavsett vilken kvalité deras verk har.

Några exempel där kompetenta konstnärer blivit överkörda:

    När en del av Högskolan i Halmstad skulle byggas ville de som skulle arbeta där att Anders Wollins konst skulle smycka väggarna. Det var fråga om tre stora målningar till ett pris av 20-30 000:- styck.
    Nej! sade Statens Konstråd.
    Då beslöt de anställda att själva samla in pengar och köpa in åtminstone en tavla av Anders.
    Nej! kommer inte på fråga, sade Statens Konstråd, det skulle störa vår utsmyckning.
    I stället köptes konst in av en norsk KRO-medlem.

    Precis samma historia hände ungefär samtidigt här i Sundsvall, Mitthögskolan byggdes om, och personal ville ha konst av Christian Beijer.
    Nej! sade Statens Konstråd.
    "Men då köper vi en tavla av honom för egna pengar då!" sade personalen.
    Nej! kommer inte på fråga, sade Statens Konstråd, "det skulle störa vår utsmyckning", och köpte in konst för någon miljon av några KRO-konstnärer, konst som är verkligen störande p.g.a. sin totala menlöshet.

    Och så har vi den gången då en ny grundskola skulle byggas här i trakten. Den blivande rektorn sökte upp mig och ville att jag skulle göra en skulptur till skolan. Han hade sett mina Snabbisar på Konstmässan och tänkte sig en sådan i 2-metersformat, med fungerande hjul. Visst, inga problem. Efter ett tag och helt abrupt avbröts dock all dialog och människan verkade inte vilja känna av att han ens kontaktat mig om några konstprojekt. Man kan lätt föreställa sig vad som hade hänt. Och gissa vilka som senare ordnade den konstnärliga utsmyckningen av skolan.

Är du konstnär med liknande erfarenheter så tveka inte att skriva om dessa i kommentarerna längre ner, klicka på Comment i slutet av inlägget.

Sundsvalls Tidning 9/2 2006

Nu har dock Bror Högbom i Kromgruppen lessnat rejält och samlat ihop stadens persona non grata-konstnärer (eller snarare persona invisibilii eller nå't) för ett upprop mot makthavarna i konstsverige. I första hand vill han synliggöra stadens yrkesverksamma konstnärer genom en bok och en alternativ kultur-arbetsförmedling. Det hela har dock lett till en allvarlig attack på systemet i helhet, och mest utsatt är länskonstnär Mats de Wahl.

En Länskonstnär har ungefär samma maktposition i sitt områdes konstliv som påven har inom kyrkan.

Lokalpressen har intresserat sig och de Wahl känner antagligen att hans EU-finansierade konstprojekt kan vara hotade om svågerpolitiken kommer i dagern. De Wahl kontaktade Högbom efter att detta publicerats i tidningen och Högbom fick intrycket att de Wahl kände oro över att hans EU-projekt Konst som Resurs kunde komma i riskzonen.

Konstnär Bror Högbom i Kromgruppen har all anledning att kriga för detta. Han råkade ut för dessa människor när han inte ens fick lämna in förslag till kommande konstprojekt. "Du måste vara inskriven i Arbetsförmedlingen Kultur för att komma på fråga till våra projekt", sade de Wahl.

-Tänk om det skulle vara så att man måste vara inskriven på Arbetsförmedlingen för att ens få söka ett vanligt arbete!

Vem som helst får inte skriva in sig på Arbetsförmedlingen Kultur. Helst bör man ha konstnärlig högskoleutbildning, i andra hand rätt meriter.

Vad är då "konstnärlig högskoleutbildning"?
I realiteten är det för de flesta inget annat än en skuldfälla och början till ett livslångt förhållande med CSN.
Att gå en konstnärlig högskoleutbildning i dag handlar mindre att som förr i tiden tillägna sig kunskaper om material och tekniker, utan mer om att få några års respit till att "utveckla sig själv" och i synnerhet "skapa kontakter" i konstvärlden. Att man efter avslutad utbildning skulle måla eller skulptera bättre än någon som tillbringat fem år själv med att förkovra sig i konsten är inte garanterat, ibland inte ens troligt. Ej troligt för att skolan oftast skapar en produkt genom att med grupptryckets fostran slipa bort ej önskvärda personlighetsdrag.
Jämför med andra kulturyttringar. Skulle du föredra att man enbart spelade musik utförd av skolade musiker i radion? P2 i fyra kanaler?! Och litteratur, skulle du överhuvudtaget läsa skönlitteratur om det endast fanns böcker av skolade författare. Litteratur-högskolan - vilken befängd tanke!

Givetvis väger det in att det finns en statlig konstnärlig högskoleutbildning. Staten vill givetvis med medel som AF Kultur visa att investerade pengar inte är bortkastade. Den krassa verkligheten är att en utomstående betraktare av den allmänna konst-kvalitén troligtvis inte skulle märka ett dyft om alla konsthögskolor - dessa vuxendagis - lades ner i dag.

Har man då inte högskoleutbildning utan är som det heter; autodidakt, kan man få komma med i AF Kultur om man kan uppvisa vissa meriter, dessa meriter måste man ha tillägnat sig de senaste åren (AF Kultur är inte en plats för en comeback alltså); ett visst antal utställningar på "rätt" ställen - vilka bös-gallerier som helst gills inte. Större offentliga utsmyckninguppdrag och juryuppdrag väger också in.

    I praktiken betyder detta att man är helt utelämnad till en ofta namnlös byråkratis godtycke (som vanligt alltså).

    I praktiken betyder detta att du kan vara konstens gud eller en ny Picasso eller da Vinci - hur mycket konstnärligt kall och talang du har betyder ingenting i AF Kulturs bedömning.

    I praktiken betyder detta att för att komma med i AF Kultur och ha en chans till statliga offentliga uppdrag måste man redan ha utfört statliga offentliga uppdrag som man måste vara medlem i AF Kultur för att få chansen att utföra. Moment 22 brukar det populärt kallas.

Du kan i texten ovan byta ut "AF Kultur" mot "KRO", konstnärernas Riksorganisation - konstnärernas fackförbund, skillnaden är att det kostar pengar att ens ansöka om medlemskap i det "fackförbundet".

Jag själv har tidigare vid ett par tillfällen blivit nekad inträde i AF Kultur. I går gjorde jag ett nytt försök, och det ska bli intressant att se hur det går efter detta. Troligtvis blir svaret som vanligt negativt, men hur som helst ska jag publicera beskedet här i bloggen.
Ser ni runt på denna hemsida lär ni som har förstånd upptäcka att jag har en hel del kompetens inom det konstnärliga området, att påstå något annat vore förmätet. Jag har blivit inbjuden till ett flertal internationella biennaler (biennal = det största som händer i konstvärlden), men ej haft ekonomisk möjlighet att deltaga, jag är även utvald att representera Sverige vid byggandet av Monument to Mankind.
Trots detta existerar inte sådana konstnärer som jag (och mina gelikar) i samhällets ögon och att ens tänka tanken att någon gång få göra offentliga utsmyckningar känns ovant.

Att leva som jag gör är som att svinga sig genom ett djungelträsk fullt av krokodiler, och ständigt oroas över om man lyckas greppa nästa penga-lian eller inte.



korruption svensk politik kultur kulturpolitik karikatyr karikatyrer

2006-02-03
The Artsy Sexy T-shirt Shop
I should have started something like this ages ago, but now finally: The shop is open!
Now you can choose between over 50 different cool and sexy Max Magnus Norman designs.
So you might have wanted, but haven't felt able to lay your hands on some of my original art pieces - but now there's no excuse to keep your wallet on a tight leash any longer.
The sculpture High quality and low prices, the clothes are manufactured by known quality labels such as Hanes and Promodoro.

Click here to visit the shop!

Be popular in any camp. Of course you can get best pals Usama & George as a T-shirt, or why not a coffee mug?

Jag skulle ha startat något sådant här för länge sedan, men nu är i alla fall butiken öppen! Nu kan du välja bland över 50 olika artiklar med coola Max Magnus Norman-designer.
Du kanske har haft viljan, men inte möjligheten att lägga vantarna på några av mina originalverk - men nu finns ingen ursäkt att hålla på plånboken längre.
Hög kvalité till låga priser, kläderna är tillverkade av kända kvalitetsmärken som Promodoro och Hanes.

Med en "För att pappa är med i Statens Konstråd"-tröja blir du garanterat populär i alla kulturella sammanhang.

Klicka här för att besöka butiken!



 

Senare skriverier.
Senare dagar/
Recent days...
Tidigare inskrifter.
Tidigare dagar/
Past days...
Contact
Up