Women on Line  I submitted the two works above to the Y-salong 2010, a juried biennial exhibition for artists in some way connected to northern Sweden. My selection was calculated, a bit like a test, and of course it fell out just the way I anticipated: The sculpture was accepted but the painting was refused. The sculpture isn't bad, but the painting outshines it totally, the painting is also even more on line with the exhibit's theme resonance - and that's why the painting was refused.
The message is clear, whatever this jury is consciously aware of it or not: "You can be with us a tad if you lower yourself some, if you stay away from being dashing."
I seriously consider to refuse participating in this exhibition. What do you think is the right thing to do? This is yet another indication that I'm required to in some way lobotomize myself in order to gain acceptance as an artist from the Swedish cultural nobility, and that's no option, even if many artists do make that choice in one way or another. Sooner or later I'm out of here, preferable sooner, and now I finally happen to be on the verge of getting my boots lose from this swamp; I've sold my car, the loans are paid and not much are anchoring me here any longer.
What I need is some more money, so I want to urge you out there who plan to buy art from me to do so as soon as possible, for the good cause to shorten this waste of my life. | 
The Tinananmen Monument  Jag lämnade in ovanstående två verk till Y-salong 2010, mitt urval var uträknat, lite som ett test, och givetvis föll det ut som jag antagit: Skulpturen blev antagen men inte målningen. Skulpturen är inte dålig, men målningen är den totalt överlägsen, målningen är till och med mer i linje med utställningens tema resonans - och just därför refuserades målningen. (Jag tror inte den här slappkuksfitthårsdyrkarjävla genusreligionen som genomsyrar kulturlivet ligger bakom beslutet; att det skulle vara "sexistiskt" med flickor i baddräkt - för hade den falierat på det dogmat hade jag blivit totalt utsparkad.)
Meddelandet är tydligt, vare sig denna jury är medveten om det eller inte: "Du får vara med oss litegrann om du gör dig lite sämre, om du inte briljerar".
Jag funderar helt allvarligt på vägra vara med på utställningen. Vad tycker du är rätt att göra? Vidare är detta ytterligare ett av många indicium på att jag på något sätt måste lobotomera mig för att få acceptans av kulturadeln som konstnär i Sverige, och det är ju inget alternativ, även om många på det ena eller andra sättet väljer det. Förr eller senare drar jag härifrån, ju förr desto bättre, och nu råkar jag vara på jäsken att äntligen få lös stövlarna ur det här träsket; bilen är såld, lånen är betalda och det är inte mycket som ankrar mig här längre.
Det fattas bara lite pengar, så jag vill uppmana er som går och funderar på att köpa konst av mig att göra det snarast, för att förkorta detta slöseri av min livstid. |
